She turned her can'ts into cans and her dreams into plans

En sak jag känner med det här att ha "hittat hem" som friluftsmänniska, blir man någonsing nöjd? Vill man bli nöjd? Det känns tråkigt med nöjd. Jag vill bara upptäcka mer.. Jag har så många drömmar om platser jag vill besöka, saker jag vill testa och utmaningar jag vill utmana mig själv med. Det känns fint och jag ska göra allt jag kan för att uppfylla mina drömmar. 
 
Precis såhär! 
 
Förhoppningsvis blir drömmarna till planer som sedan blir verklighet och några av mina drömmar är under planering och inbokade. Det är en del av det härliga med äventyr, stora som små, att ta reda på information, planera och diskutera innan det blir av. 
 
Förutom min utmaning under detta år - En utenatt i månaden 2018 - så kommer jag under jullovet att åka till Abisko med min son. Något som jag ser fram emot massor! Både att utforska Abisko, norrsken, isklättring men också att göra detta tillsammans med Max, min 14-åriga son. 
 
Norrskensspaning i Abisko      Bild från STF
 
Ett annat äventyr som är under planering är Kungsleden sommaren 2019. Jag och min son ska tillsammans med min kompis och hennes son vandra Abisko-Nikkaloukta nästa sommar. Vi vandrade en kort bit, Nikkaloukta-Kebnekaise sommaren 2017 och vi vill tillbaka och visa våra barn den fantastiska natur vi har i norra Sverige. 
Bild från vandringen mot Kebnekaise sommaren 2017
 
Under sommaren ska även jag och en annan kompis åka till Norge och då är det Via ferratan i Loen som är målet. Vi klättrade Via Ferratan på Skuleberget under Utefest och konstaterade båda två att det här vill vi göra mer av! Så planen är att bila till Loen, stanna där några dagar för vandring och klättring. 
 
Underbara, härliga drömmar som nu är planer! 
 
 

Utefest med Via Ferrata

 
Andra helgen i september så åkte jag och min kompis upp till Friluftsbyn och friluftsfestivalen Utefest! Bara det att det var till mitt älskade Höga kusten vi skulle var fantastiskt. Varje gång när jag åker över Höga kustenbron så infinner sig ett skönt lugn i mig. I vanliga fall är jag på väg till vår sommarparadis på Ulvön när jag åker över bron men nu skulle det bli äventyr istället. 
 
Bron mot äventyret!
 
Vi kom fram fredagkväll pga arbete så vi missade aktiviteterna första dagen. Vi satte upp vårt tält och gick på filmvisning och hängde sen en stund inne i Friluftsbyn vid brasan och lyssnade på trubadurerna som spelade. Sjukt mysigt! Trötta som vi var så kröp vi ner i sovsäckarna ganska tidigt och det var härligt att ligga och somna till ljudet av trubadurerna.
 
 
På lördagsmorgonen vaknade vi och gick direkt ner till sjön där det var Yoga. Så skön start på dagen! Det hade ju varit snyggt här med en bild där alla står uppställda i någon härlig position men då var jag så upptagen med att hålla reda på min kropp så jag tog ingen mer bild än denna. 
 
Efter Yogan åt vi frukost utanför tältet och sedan hade vi planerat att var med på Moraknivs täljskola men det var fullt så vi tog det lite lugnt istället och bara njöt av omgivningen.
 
Efter lunchen var det dags för en rask promenad bort till Via Ferratan. Jag var riktigt nervös inför klättringen men det visade sig vara så roligt, härligt och jag kände mig som coolast i världen när jag nådde toppen! 
Eftersom det var första gången vi klättrade valde vi utan tvekan den vita leden. Det finns fyra olika leder och den vita är den som är lättast, däremot är den inte lätt. Den var klassad som medelsvår vill jag minnas guiderna sa. Vi fick på oss sele, köpte klätterhandskar (Detta rekomenderas starkt, utan handskar får man räkna med flådda handflator) fick instruktioner och sedan gick vi iväg mot starten.
 
 
 
På selen sitter två karbinhakar som man spänner fast sig i en vajer med. Vajern leder sedan framåt och uppåt så det är enkelt att hitta. Vid varje infästning i berget så kopplar man loss en karbinhake i taget och tar sig förbi, så man sitter alltid fast med en hake i vajern. Jag är lite höjdrädd och jag trodde jag skulle få problem och känna obehag på berget men det gick så bra! Visst killade det i magen på vissa delar och jag fick fokusera på uppgiften för att ta mig vidare vid de svåraste delarna men det var aldrig riktigt läskigt.

Utsikten från bergväggen är magisk! 
 
Påfyllnad av energi på bergets "fikahylla"
 
Lyckliga!
 
Uppe på toppen av Skuleberget ligger världens mysigaste toppstuga med servering och
oj så god toppölen var! 
 
Nästa sommar när vi åker till Ulvön kommer vi stanna till vid Skuleberget jag och min son så han också får testa detta häftiga äventyr för jag vill tillbaka! 
 
Väl tillbaka i Friluftsbyn så tillagade vi en god middag på stormköket. Under kvällen lyssnade vi på två mycket inspirerande föreläsare - Solo Sister Johanna Davidsson och fotografen Martin Olson. Båda två var mycket bra och inspirerande. En vacker dag ska jag göra mitt eget äventyr, det måste bli så...
 
- Fortsättning i nästa inlägg -